Sömnstörningar

Det finns många olika typer av sömnstörningar, vanliga och mer ovanliga. Här kan du läsa om dem.

Primär insomni – Det är svårt att somna på kvällen. Man ligger och vänder och vrider sig i vad som kan uppfattas som flera timmar. Normal insomningstid är 10-15 minuter. Om det tar mer än 30 minuter för dig att somna kan du lida av primär insomni. Orsaken kan vara att du är för uppvarvad, kroppen är i beredskapsläge, på-knappen är intryckt. När man trycker för ofta och för länge på på-knappen är det som om den fastnar i intryckt läge och man kan inte koppla av och sova.

Åtgärd: Förutsättningen för sömn är att av-knappen är intryckt, det vill säga att kroppen befinner sig i viloläge. Börja nedvarvningen tidigare på kvällen. Se till att göra saker som aktiverar av-knappen.

Sekundär insomni – Man somnar men vaknar sedan flera gånger under natten. Det kan vara korta uppvaknanden eller längre då det kan ta tid att somna om. Ibland innebär det också att man går upp för toabesök eller till och med slår på tv:n eller tänder lampan för att läsa. Detta kallas för sekundär insomni. Orsaken kan vara förhöjda värden av stresshormonet kortisol. Det brukar resultera i att man kommer för långt upp i sina toppar i sömnkurvan vilket gör att sömnen blir ytligare och man vaknar till. Tydligast brukar det vara någon gång runt 3-4-tiden på morgonen. Vid den tiden är nivåerna av kortisol som högst i kroppen. Hög stressnivå ger ökad ämnesomsättning och höjd kroppstemperatur vilka båda motverkar sömn.

Åtgärd: Om du har för höga halter av stresshormoner i kroppen innebär det att du tryckt för mycket och/eller för länge på på-knappen. Vad behöver du göra för att släppa stressen och trycka på av-knappen? Se över din vardag, vad kan du göra för att varva ner?

Här följer symptomen på insomni:

• Insomningstiden är längre än 30 minuter
• Man vaknar till fler än 3 gånger per natt
• Man är vaken längre än 45 minuter under natten
• Man vaknar för tidigt på morgonen trots att man sovit mindre än 6 timmar

Oftast är insomni ett symptom på något annat som till exempel oro, depression, missbruksproblem eller stress. Man uppskattar att ungefär 10 % av befolkningen lider av kronisk insomni och att ungefär var tredje person har sömnproblem av och till.

Man sover mellan 8 och 10 timmar under natten men vaknar och känner sig lika trött som när man gick och la sig. Orsaken kan vara att man inte kommit ner i djupsömn alls eller för få gånger under natten och/eller för korta stunder. Det är under djupsömnen man får återhämtning. Det spelar ingen roll hur många timmar man sover. Om man inte kommer ner i djupsömn kommer man att känna sig trött dagen eller.

Åtgärd: Se över din vardag. Gör du saker som kan påverka din djupsömn, till exempel för mycket tid vid dator och/eller mobil? Stäng av dator och mobil ett par timmar innan du ska gå och lägga dig. Äter du regelbundet och hälsosamt och får du tillräckligt med fysisk aktivitet? Se till att sömnen är förlagd till rätt tid, det vill säga, gå och lägg dig i tid så att du hinner få tillräckligt mycket sömn.

Mardrömmar utan att man lider av parasomni.

Orsaken kan vara att du har det för varmt i rummet eller under täcket. Åtgärd: Sänk temperaturen i sovrummet, öppna ett fönster eller byt till ett tunnare täcke. Mellan 13 och 18 grader är bra sovrumstemperatur.

Muskelryckningar är vanliga och ingenting man gör något åt. De förekommer hos de flesta, oftast precis innan man somnar. Det kan kännas obehagligt men är inte farligt.

Restless legs är en krypande, pirrande känsla under huden, oftast i benen. Om det inte släpper kan man gå upp och gå en stund tills det avtar.

Ovanliga sömnstörningar

Andra former av mer ovanliga sömnstörningar är till exempel sömnapné (andningsuppehåll), somnambulism(sömngående) och narkolepsi (okontrollerade sömnattacker). Om du misstänker att du lider av någon av dessa sömnstörningar är det viktigt att du tar kontakt med någon för att få hjälp att reda ut det. Prata med skolsköterskan eller kontakta vårdcentralen. Här följer en kort beskrivning av de svårare sömnstörningarna:

Sömnapné är andningsuppehåll under sömnen vilka kan hålla i sig mellan 10 och 180 sekunder och de kan återkomma upp till 500 gånger per natt. Personer som har sömnapné känner sig sällan utvilade eftersom varje andningsuppehåll avslutas med ett kort uppvaknande.

Parasomni finns i flera varianter. Det kan vara så kallad nattskräck vilket är vanligt under uppväxtåren. Det är attacker av stark skräck där man ofta är okontaktbar. Nattskräck uppträder i början av sömncykeln. Vanligtvis växer det bort men om det kvarstår bör man söka hjälp för det. Oftast kommer man inte ihåg vad man upplevt till skillnad från vanliga mardrömmar.

En annan form av parasomni är somnambulism. Det är när man går i sömnen. Det kan bland annat utlösas av alkoholintag och/eller när man tagit sömntabletter. Det finns inte så mycket forskning kring det men man har hittat en koppling mellan sömngång och stress.

Narkolepsi är det som brukar kallas sömnsjuka. Det är en neurologisk sjukdom som stör regleringen av vakenhet och sömn. Man har ofta svårt att hålla sig vaken på dagarna och man kan drabbas av plötsliga attacker av muskelsvaghet (kataplexi) oftast i samband med starka känsloyttringar som glädje eller sorg. Det har visat sig att det finns ett samband mellan svininfluensavaccinet Pandemrix och ett ökat antal diagnoser av narkolepsi hos barn och ungdomar. De som drabbades av narkolepsi efter att ha tagit pandemrix insjuknade mycket kort efter att de vaccinerats.