Sömnstadier

Vi går igenom flera olika sorters sömn under natten. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar de olika stadierna av sömn, vad de är bra för samt när de infaller.

Sömnen delas in i fyra olika stadier vilka återkommer flera gånger under natten i så kallade cykler. Varje cykel har ett återkommande mönster som repeteras under natten. I varje sådan cykel passerar man olika stadier, från att man somnar och ända ner till drömlös djupsömn. Dessa cykler är på mellan 90 och 120 minuter och de upprepas mellan 4 och 6 gånger under natten. Hur mycket återhämtning man får av sömnen är beroende av hur länge man sover och av mängden djupsömn. Det är de första cyklerna som är effektivast när det gäller återhämtning, det vill säga de första timmarna av natten. Motslutet av natten blir kvaliteten på sömnen sämre och sämre och de sista två timmarna ger inte mycket återhämtning alls. I de första stadierna är stora delar av hjärnan fortfarande vaken. Man kan likna hjärnan vid en bilmotor. När bilen stannar för rött ljus står den stilla men motorn går fortfarande. En av de delar av hjärnan som vilar under stadium 1 och 2 är den bakom pannbenet (pannloben) där förmågan att tänka rationellt och fatta beslut finns.

Det är i stadium 3 och stadium 4, den drömlösa djupsömnen, som nästan hela hjärnan får vila. Under dessa stunder är man i princip

omöjlig att väcka och det är då man får den riktiga återhämtningen. Under detta stadium lagas trasiga celler och nya produceras. Immunförsvar repareras och man kan vakna upp dagen efter med ett nyladdat batteri, ett motståndskraftigt immunförsvar samt nya och reparerade celler. Vanligtvis hinner man ner i stadium 4 tre gånger per natt och man befinner sig bara korta stunder där nere, men dessa är oerhört viktiga. För varje vaken timme behövs minst 3 minuter djupsömn.

Om man sover 8 timmar lämnar det 16 kvar för vaken tid vilket innebär att man behöver minst 48 minuter djupsömn den natten. Om man inte får sin återhämtning kan man känna sig lika trött när man vaknar som man var när man gick och la sig, som om man inte fått en blund i ögonen. Enligt stressforskaren Alexander Perski vet man att djupsömnen är mycket viktig för att man ska klara av stress och utmaningar. Det kan rentav vara så säger han att ”den som får tillräckligt med djupsömn helt enkelt inte kan drabbas av utmattningssyndrom”. Om det stämmer så fungerar djupsömnen som en buffert eller ett vaccin mot kronisk trötthet. Får människan bara tillräckligt med djupsömn så blir hon lycklig, enligt Perski.

Stadium 1 – Här pendlar man mellan vakenhet och sömn. Muskelaktivitet och ögonrörelser avtar och nervcellerna börjar synkroniseras. Här sker ingen större återhämtning. Drömsömnen eller REM-sömnen (Rapid Eye Movement) som den också heter är en del av stadium 1 vilket innebär att man är relativt vaken när man drömmer. Under REM-sömnen ökar andningsfrekvensen, blodtrycket och andningen något samtidigt som kroppen förlamas så att man inte ska ”leva ut” sina drömmar. Man går in i drömsömn under den första delen av natten. Vanligtvis sker detta första gången ca 90 minuter efter att man somnat. Under stadium 1 och drömsömnen är hjärnvågorna mycket korta och snabba.

Stadium 2  – Kallas också för bassömnen och ungefär hälften av hela nattens sömn är man i stadium 2. Inte heller här får man någon större återhämtning. Hjärnvågorna är lite långsammare med några toppar.

Stadium 3 – Här börjar man få återhämtning även om de långsamma hjärnvågorna kan avbrytas av tillfälliga inslag av snabba hjärnvågor.

Stadium 4 – I det här stadiet är det svårt att väcka någon, hjärnvågorna är mycket långsamma vilket innebär att största delen av hjärnan vilar och man kan få sin välbehövliga återhämtning. Hjärnvågorna är höga långsamma. Efter 4-5 timmars sömn uteblir stadium 4 eftersom kroppstemperaturen och ämnesomsättningen sakta börjar höjas. Melatoninet börjar också avta vilket leder till ytligare sömn. Denna process är styrd av den inre kroppsklockan. Det är därför man sover som bäst om man går och lägger sig i tid. En person som lägger sig senare än klockan 01.00 riskerar att missa drömlösa djupsömn innan kroppstemperaturen och ämnesomsättningen börjar gå upp och sömnhormonet melatonin avtar, vilket kan innebära inga eller för få perioder av återhämtning. För att få bästa möjliga sömn bör den för de flesta ligga någonstans mellan 22.00 och 07.00. Risken med att sova för lite eller att förlägga sömnen till annan tid än nattetid är att man riskerar att få mindre djupsömn och återhämtningen blir dålig eller uteblir helt.