Sömnens funktion

Det händer massor med saker när man sover. Här kan du läsa mer om vad sömnen är till för och vad man går miste om när man får för lite sömn.

Det händer mycket under tonåren när det gäller tillväxt och utveckling och därför behöver man sova mer. Det är viktigt att sova vid rätt tid, det vill säga att inte vara uppe på nätterna och sedan ligga och sova hela förmiddagarna då risken är att återhämtningen blir sämre eftersom sömnen på morgonen och dagen lätt blir störd av avbrott. Du kanske kan känna igen dig i hur man bara efter en natts dålig sömn har svårt att fokusera, minnet sviker, man har huvudvärk och irriterar sig på allt och alla. Eftersom kroppen och hjärnan desperat försöker hålla en vaken krävs dessutom snabba kalorier och det är därför suget efter sötsaker och fet mat ökar när man sovit dåligt.

När man sover gott om natten så händer bland annat följande saker:

• Kroppstemperaturen, ämnesomsättningen, hjärtfrekvensen ochandningsfrekvensen sjunker.
• Tillväxthormon (testosteron, prolaktin, aldosteron mm) insöndras i kroppen så att man växer och utvecklas.
• Nivåerna av stresshormonerna kortisol och adrenalin sjunker.
• Sköldkörtelhormonnivån regleras så att ämnesomsättningen sjunker.
• Immunförsvaret aktiveras och man lagrar inte glukos (sockerart).
• Dagens intryck och minnen sorteras och uppgraderas och hjärnans
• batteri laddas.
• Kroppen gör sig av med sånt den inte behöver.

En teori om sömnens funktion är att sömnen ska se till att kunskapsminnet ska kunna flyttas från sin tillfälliga lagringsplats i hjärnan (hippocampus) till den plats där det ska lagras permanent (stora hjärnbarken). Det sker under djupsömnen, så om djupsömnen uteblir sker inte omflyttningen vilket kan leda till kunskaps- och minnesstörningar.

Immunförsvaret påverkas av sömnbrist. Redan efter en natts sömnbrist kan man se att en sorts vita blodkroppar (neutrofiler) får en försämrad förmåga att bekämpa bakterier som tagit sig in i vårt system. Det visar Mia Philipssons forskning vid Uppsala universitet.

När skolorna startar är det många som blir sjuka. Kanske beror det på att många människor träffas och att risken att bli sjuk därmed ökar. Man kan dock se i nyligen gjorda studier att en rubbad dygnsrytm kan ha en negativ påverkan på immunförsvaret. Det är en så kallad klockgen som påverkas av att kroppsklockan är rubbad och det gör att risken att drabbas av virus ökar. Läs mer i artikeln Ny dygnsrytm efter ledighet kan ge ökad risk för virus. 

Ett protein i hjärnan verkar ha effekt på både sömn och vår förmåga att hålla oss friska. Forskare från Washington USA har  hittat ett protein (AcPb) som finns i hjärnan och som ser ut att vara nödvändigt för att kroppen ska kunna återhämta sig och som hjälper oss att sova, hålla oss friska. I en studie såg forskarna att möss som inte hade proteinet fick störd sömn och de kunde heller inte ta igen sömnen efteråt utan istället sov mindre och återhämtade sig inte. Något som går helt emot det man tidigare sett. Möss utan proteinet som utsattes för svininfluensan sov mindre och rörde sig mindre och de symptom de fick var värre och dödligheten var högre än hos de möss med tillgång till proteinet. Det verkar som proteinet AcPh är nödvändigt för sömnen och för immunförsvaret säger Christopher Davis, en av forskarna bakom studien, som är förvånad över hur ett protein i hjärnan kan vara inblandat i ett virus i lungorna.