Sömn och depression

När man sover fyller man på kroppens belöningssystem. De må-bra-hormoner (serotonin, dopamin och endorfin) som gör att man kan känna lustkänslor och glädje fylls på under djupsömnen. Om man får slut på må-bra-hormoner kan man inte längre bli glad utan känner sig istället nedstämd, olustig och kanske till och med rädd och ångestfylld. När lagret av njutningshormoner är tömt slutar återhämtningen att fungera och man börjar slita hårt på kroppen och hjärnan.

Tidigare trodde man att man fick sömnbrist när man var i en depression. Nu vet man att om sover för lite under en längre period kommer man så småningom att känna sig deprimerad. Hur lång tid det tar är individuellt och beror också på andra saker. Till exempel om något tråkigt inträffar i ens liv under en period av sömnbrist kan depressionen utlösas.

Det här är något som Roberts et al. tittat närmar på i sin studie Is there an association between short sleep duration and adolescent anxiety disorders från februari 2016. Roberts et al har tittat på 4175 ungdomar i åldrarna 11-17 år. 3134 av dem följdes upp ett år senare. Man fann en ökad risk att drabbas av ångestsyndrom (generell ångest, panikångest, social fobi, PTSD) om nattsömnen understeg 6 timmar. I denna studie valde man att även titta på huruvida ångestsyndrom kan ge sömnbrist. Man fann att så var inte fallet. Sömnbrist kan således ge ångestsyndrom men ångestsyndrom ökar inte risken för sömnbrist. Vid en genomgång av flertalet sömnstudier ser man att så många som en fjärdedel av ungdomarna sover färre än 6 timmar per natt. Roberts et al. fann även en koppling mellan kort nattsömn och ökad risk för skolproblem, låg uppskattad hälsa, droganvändning och låga betyg. Risken för allvarlig depression vid sömnbrist var enligt studien 3-5 gånger högre om sovtiden understeg 6 timmar. Här hittar du studien i sin helhet. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3900610/

Motion är ett toppenbra sätt att både motverka och komma tillrätta med lätt till måttlig depression. Läs om det under träning och depression.

Forskare från USA har nu jämfört effekten av behandling antidepressiv medicin och mindfullness-baserad KBT-terapi (MBCT). De såg att MBCT kan vara lika bra som läkemedel när det gäller att stoppa återfall i depression. Patienterna får lära sig att känna igen negativa tankar och känslor och att koppla bort dem. Professor Roger Mulder från University of Otago säger att detta är mycket betydelsefulla resultat. Läs mer om studien i artikeln Mindfullness as effective as pils for treating recurrent depression -study. Den ligger under foraldrar/lankar.

In a commentary with the study in The Lancet, Prof Roger Mulder, from the University of Otago in New Zealand, said the findings had substantial significance. He suggested that because it is group therapy, which reduces the costs involved, it may be possible to offer MBCT as a choice to GP patients. He said: “We … have a promising new treatment that is reasonably cost-effective and applicable to the large group of patients with recurrent depression.

I en studie från hösten 2014 har forskarna hittat en ny tänkbar behandlingsmetod för depression. De såg att om man gav möss en speciell signalsubstans (beta-catenin) blev inte mössen deprimerade när de utsattes för stress.  Forskarna hoppas nu att det här ska leda till bättre behandlingsformer för depression. I artikeln Särskilt ämne skyddar möss mot depression kan du läsa mer om forskningen. Den ligger under länkar.

Du kan läsa mer om depression på Mind. Om du tror att du kan vara deprimerad bör du ta kontakt med någon vuxen. Skolsköterskan, kuratorn eller lärare på skolan. Du kan också kontakta vårdcentralen eller  ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen hittar du även på nätet www.umo.se. Där kan du läsa mer om “att må dåligt”. På 1177  finns mycket information om depression.  Vill du vara anonym kan du vända dig till BRIS eller till jourhavande kompis. Om det känns jobbigt så prata med en vän, han eller hon kan hjälpa dig vidare till rätt kontakt. Man behöver mycket stöd och hjälp om man mår dåligt.