Droger

Visst du att hjärnans belöningssystem kan slås ut av droger? Läs mer om hur droger påverkar både hjärnan och kroppen och i värsta fall kan vara dödliga.

Alla droger är farliga. De är extremt beroendeframkallande och slår ut hjärnans belöningssystem, säger Anders Tengström, psykolog, medicine doktor och biträdande chef på Forskningscentrum för ungdomars hälsa.

Olika droger verkar på olika sätt men alla förändrar hjärnans belöningssystem och ger störningar i impulskontrollen. Vilken effekt de olika drogerna har beror på vilka ämnen (substanser) som aktiveras av dem och var i hjärnandet sker. Vissa kemiska droger påminner om kroppens egna signalsubstanser så kroppen tar emot drogen utan att reagera. Hjärnan lagrar ruseffekten i minnet och för att belöningscentrum ska tillfredsställas triggas man till fortsatt missbruk. Drogmissbrukare har sänkta nivåer av dopamin i belöningscentrum. Det kan förklara varför de ofta upplever sig nedstämda och deprimerade; hjärnans belöningssystem är utslaget och kan inte längre producera må-bra-hormoner. Man behöver drogen eftersom man inte längre producerar egna må-bra-hormoner.

Även små mängder av cannabis kan störa hjärnfunktionen. Att både belöningscentra, Amygdala och hippocampus påverkas visar en studie som bekostats av the National Institute on Drug Abuse. I artikeln Även lite cannabis stör hjärnfunktioner publicerad på SVT Nyheter den 16 april 2016.

På drugsmart kan man se hur olika droger påverkar hjärnan.
Följ enkla steg-för-steg-förklaringar och få förståelse för vad som händer i hjärnan när man tar en viss drog.

Cannabis

Cannabis är efter alkohol den vanligaste vägen till berusning i hela världen. Den har troligen använts i tusentals år vilket en del anser kan motivera användandet av drogen. Cannabis kan vara inkörsporten till tyngre droger. Legaliseringen av cannabis har debatterats flitigt genom åren. Cannabis är en mycket förrädisk drog. Den aktiverar belöningscentrum men inte på samma sätt som till exempel heroin. Cannabis är mer förrädiskt eftersom beroendeutvecklingen är långsammare. Drogen är smygande och den ger sig på förnuftet, de kognitiva funktionerna. Det gör att man tänker långsammare, bearbetar information långsammare och analyserar sämre. Effekterna kan kvarstå flera år efter intag eftersom cannabis lagras i fettvävnad i hjärnan. Så att bagatellisera cannabis och tro att det är en ofarlig drog är ett stort misstag som kan få allvarliga konsekvenser. Förutom att förståndet försämras utsätter man sig också för en ökad risk för lungcancer och för att få en psykos.

Forskare i USA har sett att missbrukare av cannabis har betydligt mindre av ett må-bra-hormon som heter dopamin än de som inte använder cannabis. Har man brist på dopamin ökar risken för depression. Läs mer om det under i artikeln Cannabis ökar risken för depression som du hittar under länkar.

Nätdroger

Är alla droger man kan beställa via Internet. De kallas också RC-droger  (Research Chemicals) eller designer drugs. Här ändras receptet hela tiden för att på laglig väg kunna sälja drogen. Så snart ett recept är förbjudet ändrar man receptet och får då en ny laglig drog. Skador och men för livet eller döden kan bli resultatet av intag av nätdroger. UR har gett ut ett antal filmer om alkohol, droger och beroende. Här beskrivs till exempel vad nätdroger är och vad som kan hända när man tar dem.

Kokain är en av de mest beroendeframkallande drogerna som finns. Det kan räcka med en enda gångs användande för att vara fast. Många av de personer som tar kokain ser inte på sig själva som knarkare. De ser det som att de tar lite kokain när de festar och det är ju inga nålar inblandade. Även om inga sprutor är inblandade och det ses som en så är det en drog och en person som tar droger är ju definitionen på en knarkare. När man tar kokain riskerar man att få halsinfektioner, diarréer, hjärtinfarkt, kramper samt skador på slemhinnorna i näsan. Man kan få svårt att andas och till och med hastigt avlida. En effekt av kokainet är klåda i huden.

Kokainet ger till en början en känsla av vällust, man känner sig mer vaken. Både självförtroendet och sexlusten kan öka men alla dessa saker avtar efter att man tagit drogen ett tag. När man missbrukat kokain en längre tid kan man bli aggressiv och våldsam samt få problem med både sömn och koncentration.

När man ska sluta med kokainet blir man ofta deprimerad, får ångest och känner sig trött och utmattad. Det brukar missbrukaren lösa genom andra droger eller alkohol. Kokainet kan öka både pulsen, blodtrycket,  kroppstemperaturen och andningen. Känner du igen det? Just precis, det är samma sak som händer när man är i en stressreaktion.

Vill du läsa mer om droger kan du gå in på drugsmart. Där hittar du mer information och få hjälp. På umo.se hittar du mycket information om droger. Du kan läsa om både egen, vänners och föräldrars droganvändning och få tips och råd.