Senare skolstart

Ska elever börja skolan senare på morgnarna? Den frågan aktualiseras med jämna mellanrum. I artikeln Sömnbrist förstör studierna, publicerad på www.forskning.se den 7/12 2017 framgår att var tredje elevs lider av sömnrubbningar och att sovmornar kan få dem att prestera bättre i skolan men det kan också förvärra sömnproblemen då dygnet förskjuts ytterligare istället för att hållas tillbaka. Olle Hillman som tidigare jobbat som skolläkare ser att man kan komma långt med pedagogiska samtal om sömn och ge ungdomar stöd i att lägga om sina (o)vanor. Det behövs också fler kontrollerade studier innan man förändrar starttiden för skolorna. Läs även Olle Hillboms artikel längre ner på sidan där han beskriver de amerikanska studier man oftast lutar sig mot när man vill senarelägga skolstarten.

Även Aktuellts sändning kl. 21.00 den 12 januari 2017 tog upp frågan (21.14 in i sändningen). Hans Teke, som helst skulle se att starttiden för elever på högstadiet kl. 10.00 och för gymnasieelever kl. 11.00, hänvisar till biologi, melatonin och till de goda resultat man sett i amerikanska studier. Han upprepar samma argument som han, och fyra andra, framförde i en debattartikel från den 20 mars 2015 i SvD. (se längre ner på sidan).

De har tittat på tidigare studier om sömn hos unga, bland annat en studie från University of Minnesota, där man sett en gynnsam effekt på elevernas hälsa, välbefinnande och skolprestation när man senarelade skolstarten på morgnarna. De hänvisar till den förskjutning av dygnsrytmen som sker under tonåren vilket, enligt deras debattartikel, skulle göra ”så att det blir nästan omöjligt att lägga sig så tidigt som skolans starttider kräver.” Detta är enligt forskarna orsaken bakom den kroniska sömnbrist som många ungdomar lider av. Vad de missade att ta upp var att skolorna som nått ökade resultat genom senarelagd skolstart på mornarna flyttat sin starttid från 07.20 till 08.30 respektive 08.40! Det vill säga ungefär de starttider vi redan har i Sverige.

Någon som ger balanserad syn på detta med senarelagd skolstart, och som dessutom har lång erfarenhet av och gedigen kunskap om tonåringars sömn är Olle Hillman. Han summerar detta i artikeln Sömn, dygnsrytm och tidpunkt för skolstart under tonåren. Olle Hillman har också skrivit boken Tonårssömn – ungdomars sömn och dygnsrytm, Gothia 2012.

I det diskussionsforum som SvD öppnade för kommentarer dagen efter att debattartikeln publicerats lades ett diskussionsformum upp. Ämnet lockade många, både ungdomar och vuxna, att skriva sin åsikt. [ii]PierreB, 26 år skriver att forskarna börjar i fel ände. ”Problemet ligger inte i tidiga mornar utan i sena kvällar.” Efter att ha jobbat med ungdomars livsstil i många år tycker jag att PierreB har en poäng. Våra ungdomar är uppe för länge på kvällarna och går de och lägger sig i tid så brukar dator och/eller mobil följa med i sängen. När man frågar tonåringar om de skulle få mer sömn om skolstarten senarelades så att de får ”sovmorgon” är deras svar nästan alltid: NEJ, vi skulle vara uppe längre.

Det finns annan forskning än den som forskarna bakom debattartikeln tittat på som visar att det finns andra sätt att komma åt problemet med trötta, okoncentrerade och omotiverade elever i skolan. I en studie från Australien [iii] skriver forskarna i sin diskussion att det finns riskfaktorer som skjuter på sänggåendet och förkortar ungdomars sömn. Föräldrabegränsningar i sovtider kan vara ett enkelt sätt att motverka dessa faktorer och värna sömnen och generera bättre funktion på dagtid. De hänvisar också till en tidigare studie gjord i USA där man tittat på vilken effekt föräldrabegränsningar i läggtid har för ungdomars sovtid och förmåga att hantera vardagen och skolarbetet. De tittade på kopplingen mellan sömnbrist, sena läggtider och depression. De ungdomar som mådde bäst var de vars föräldrar hade regler om att de skulle gå och lägga sig klockan 22.00 under skolveckan. Dels för att de fick tillräckligt med sömn, dels för att de upplevde att deras föräldrar brydde sig om dem.

Det finns inga kontrollstudier till de studier som forskarna bakom debattartikeln refererar till som kan visa att det är den senare skolstarten som fått eleverna att må bättre. Kanske skulle de må och prestera lika bra om de hade föräldrar som hjälpte dem att varva ner i tid, få upp melatoninet och komma i säng i tid för att få tillräckligt med sömn.

Ingen hänsyn verkar heller  ha tagits till att Sverige är ett av de mest uppkopplade länderna i världen och att nästan alla mellan 13 och 18 år har en egen mobiltelefon, många en smart sådan. De kan koppla upp sig när de vill, även från sängen och de har svårt att begränsa sig själva och stänga av skärmarna i tid.

En annan fråga som inte heller tas upp är konsekvenserna av en senarelagd skolstart. Om vi gör som forskarna bakom debattartikeln vill och startar skolan klockan 10.00 för högstadieelever och 11.00 för gymnasieelever, vad får det för konsekvenser?

Eleverna skulle sluta skolan vid 18-19-tiden eller kanske till och med senare. Vad händer med de elever som är så kallad morning-type och föredrar att komma i säng i tid och studerar som bäst på förmiddagen? Hur ska våra ungdomar hinna med några aktiviteter på kvällarna? Hur blir det för elever med långa resor, går bussarna så sent eller ska de också ändra sina tabeller? När ska vi äta middag i familjen, eller ska föräldrarna äta först och barnen när de kommer hem? När ska vi hinna umgås med våra barn, orkar vi hålla oss uppe tills de kommer hem? Ska skolpersonalen anpassa sina tider efter eleverna och hur påverkas till exempel lärarnas prestation?

Frågan om senarelagd skolstart är komplex och behöver belysas ur alla synvinklar innan man tar ställning till vad som passar ungdomar, deras familjer, skolpersonal och samhällsstruktur.

Den biologiska förskjutningen av dygnsrytmen är inte större idag än den var på till exempel 70-talet. Då var TV-programmen slut vid 22-tiden och de flesta hade, precis som i min familj, en telefon i hallen. Hade någon ringt på den mitt i natten hade pappa blivit vansinnig. Skillnaden på 70-talets ungdomar och dagens är således inte biologisk. Orsaken bakom den kroniska sömnbrist vi kan se hos ungdomar ligger snarare i bristande livsstil än i förskjuten sömn vilket bekräftas av flertalet forskare.

Om vi börjar med att hjälpa våra barn och unga till goda rutiner, regelbundenhet och förberedelse för sömn på kvällen kan vi hålla kvar skolstarten. Även om den biologiska klockan skjuts fram går det att hitta goda rutiner för att få tillräckligt med sömn. Här är några tips på hur föräldrar kan hjälpa sina barn till goda rutiner.

• Stäng av alla skärmar minst en gärna två timmar innan de ska sova. Ljuset från skärmarna fördröjer sömnhormonet melatonin.
• Dämpa belysningen i rummet så att melatoninet kommer igång.
• Se till att få tillräckligt med dagsljus på dagen, helst på förmiddagen för ungdomar.
• Ha lugna aktiviteter på kvällen så att hjärnan kommer ner i varv.
• Se till att ungdomarna får egentid då de får vara i fred så de inte förlägger den till natten.
• Aktivera kroppen på dagen, det gynnar både insomnandet och sömnen.
• Håll regelbundna tider så att hjärnan lär sig när det är sovdags.
• Hitta en rutin som upprepas varje kväll innan sänggåendet så att hjärnan vet vad som är på gång.
• Håll kroppsklockan även på helger genom att kliva upp vid 9-tiden och äta frukost. Man kan gå och lägga sig igen efter frukosten eller ta en tupplur efter lunch.

[i] http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tidiga-skolmorgnar-en-fara-for-halsan_4426273.svd

[ii] http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/brp-direkt-morgontrotta_4429729.svd

[iii] http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3098947/

[iv] http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/09/Ungas-somn-ofta-en-fraga-om-livsstil-men-inte-alltid/

http://research.omicsgroup.org/index.php/Start_School_Later_movement (Minnesota-studie)