Föräldrar

Skärmtid

alex&Jasmine vid datornVi vet inte ännu hur barn och unga påverkas av att sitta länge framför skärmar. Det vi vet är att de kommer att påverkas, tiden får utvisa hur.  Det vi däremot vet är att deras hjärnor växer och det gör dem extra känsliga. Det vi också vet är att tiden som läggs på att sitta framför en skärm tas från något annat, ibland från våra grundläggande behov. Det betyder att det vi faktiskt vet räcker för att förstå att vi behöver hjälpa våra barn att begränsa sin skärmtid för att så att den inte går ut över de grundläggande behoven, äta, sova och röra sig. För att de ska må så bra som möjligt och prestera så bra som möjligt i skolan behöver vi se till att våra barns grundläggande behov är tillgodosedda, dvs att de får tillräckligt med sömn, har bra kostvanor och får 1-2 timmar rörelse varje dag. De behöver också ha tid att leka, fantisera, läsa och interagera med både vuxna och andra barn. Läs mer om barnens utveckling och rekommendationer för skärmar för åldrarna 2, 5 och 10 år. Under våren 2019 kom WHO med nya riktlinjer  för barns skärmtid.

I en rapport från Statens Medieråd i juli 2020 framgår att det finns ett samband mellan hög användning av medier och nedsatt psykiskt välbefinnande. Anders Hansen drar slutsatsen i sin bok Skärmhjärnan, att det går en gräns någonstans vid 2-3 timmars skärmtid per dag. Spenderar barn och unga mer tid vid skärmar ökar risken för sömnproblem, nedstämdhet och psykisk ohälsa.

Det finns inga tabeller som visar hur mycket skärmtid som är lagom i en viss ålder. En studie som nyligen gjordes i Storbritannien visar att de 10-15-åringar som spelar dator- eller konsollspel max en timme per dag är mer nöjda med sin livssituation. De lider också mer sällan av hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter och deras empatiska förmåga och relationerna till andra barn är bättre än hos både de storspelande barnen och hos dem som inte spelar alls. Läs mer om det i artikeln Lagom mycket datorspel bra för barn. Du hittar den under länkar.

En bra tumregel kan vara att så snart den tid man spenderar vid skärmen går ut över någonting annat som till exempel sömn, motion eller socialt umgänge då är det för mycket. Ni som ändå vill ha siffror kan här ta del av Hugo Lagercrantz råd om skärmtid för barn.

Fyra timmar per dag vid mobilen är vad vi spenderar enligt trackingappen Moment. Dessa timmar tar vi från något annat, vad är det som fått fyra timmer mindre per dag? SVT-nyheter skriver om hur allt fler väljer bort mobilen som även stör oss genom sin blotta närvaro. Tips för att minska skärmtid: Ställ in stör ej mellan 20.00 och 07.00, ta bort notiser, skaffa en vanlig klocka för att inte behöva titta på mobilen när du vill veta vad klockan är, välj ut några appar och radera resten, välj en app för sociala medier och radera resten, håll koll på skärmtiden och försök att ha stunder då du stänger av mobilen helt. På så sätt kan du ta tillbaka kontrollen över skärmtiden och få tid över för sömn, träning, att umgås och att bara göra ingenting, något hjärnan verkligen uppskattar 🙂 Fler tips hittar du här.

Kopplingen mellan ökad skärmtid och minskad tid att hålla koncentrationen är något som forskarna varit hyfsat överens om skriver DN i sin artikel Krympande koncentration ger kort kultur från 2015-08-04. År 2000 var den tid vi kunde fokusera på en sak eller uppgift utan att bli distraherade tolv sekunder. Idag har det enligt en rapport från Microsoft sjunkit till åtta sekunder. Micael Dahlén, professor i ekonomi, säger att det tar i snitt åtta sekunder för människor att tillgodogöra sig känslor som empati och medlidande vilken eventuellt skulle kunna förklara nätstormar och lynchmobbar i sociala medier. Vi reagerar snabbt och kraftigt, medkänslan kommer senare säger Dahlén. Hitta artikeln och läs mer om kort fokus. 

Enligt en Norsk studie där 10 220 ungdomar mellan 16 och 19 år svarat på frågor kring skärmanvändand och sömn sågs ett starkt samband mellan mer än två timmars skärmtid efter skolan och förlängt insomnande och förkortad sovtid. När skärmtiden uppgick till fyra timmar eller mer löpte ungdomarna 49% högre risk att insomnandet skulle ta mer än en timme. Dessa ungdomar tenderade även att få färre än fem timmars sömn per natt. Läs mer om studien under länkar. Screen time harms teenagers sleep

I en artikelserie i UNT kan man läsa om skärmtid för barnen. Där berättar föräldrar om hur de ser på sina barns nättid och man kan få expertråd om hur man som förälder kan handskas med sina barns medievanor. Du hittar artiklarna Skärmtid en laddad fråga, Nätet kan bli en tidstjuv och Inga skärmregler under länkar. 

En överhettad hjärna skriver Fatima Grönblad om i tidningen Arbetsliv den 15/9. Du hittar artikeln under länkar där du kan läsa mer om hur hjärnan handskas med den digitala informationen och varför man kan hamn Nära kokpunkten av för mycket medieanvändning.

TV och datorer påverkar barnens sömn, skriver finska folkhälsan om i en artikel. Där skriver Mia Smeds om barns medieanvändning och hur den påverkar sömnen och stressnivån. Där finns också en del tips till föräldrar som man kan ta del av. Läs hela artikeln under länkar.

Hugo Lagercrantz är barnläkare och professor vid Karolinska institutet. Hans forskning har bland annat handlat om hur våra barns hjärnor utvecklas. Han, precis som den amerikanska barnläkarakademin, rekommenderar följande gällande skärmtid:

  • Barn under 2 år ska inte titta på TV, DVD, surfplatta över huvud taget.
  • Barn mellan 2 och 3 år bör ha minimal tid av skärmtittande.
  • Barn mellan 3 och 7 år kan titta på TV, DVD, 1-2 timmar per dag. Man bör välja program som är berättande. Förälder eller annan vuxen person bör vara med.
  • Skolbarn mellan 7 och 15 år kan titta på TV/DVD längre tid, men absolut inte mer än 3 timmar per dag och då bara vid enstaka tillfällen. Han säger också att barn absolut inte bör ha TV i sitt rum och han rekommenderar en TV-fri kväll i veckan.

De här råden kommer från artikeln Mycket tid framför skärm splittrar barns liv skriven av Hugo Lagercrantz och publicerad i Läkartidningen. Vill du läsa hela artikeln hittar du den under länkar. Där finns också artikeln Barnläkare oroas av barns skärmtid, publicerad på sr.se där Hugo Lagercrantz efterlyser rekommendationer från Statens Medieråd om hur länge ett litet barn ska kunna få sitta framför en skärm. Då tillräcklig forskning inom området saknas bör man ha en slags försiktighetsprincip menar Lagercrantz.

Hjärnan -när får den vila? Det frågar sig Sara Thomée som forskar om ungas medieanvändning och dess koppling till psykisk ohälsa. Läs hela artikeln under länkar.

I rapporten Ungar & Medier demografi 2015 framkommer att det finns demografiska skillnader i ägande och bruk av digital teknik hos barn och unga.

Med hög inkomst i familjen finns god tillgång till digital teknik. 89 % av 9-12-åringarna har en egen mobiltelefon jämfört med 66 % i låginkomstfamiljerna. Bland barn i högutbildade familjer äger mindre ofta medieapparater. Troligen beror det på attityden hos föräldrarna snarare än de ekonomiska förutsättningarna. Det verkar också finnas mer regler för skärmanvändning i de högutbildade familjerna där mer tid läggs på att läsa böcker och tidningar. Man ser också en mer tillåtande attityd till gentemot skärmanvändning hos barn till två utlandsfödda föräldrar, även bland de yngsta barnen. Du hittar rapporten i sin helhet här.

Psykoterapeut Louise Hallin berättar i Vardagspuls om skärmtid för barn. Du kan se inslaget här.