Socker

Det verkar som om socker försämrar minnet. Särskilt känslig verkar tonårshjärnan vara. En grupp forskare vid University of California såg att tonårsmöss som tränats i att ta sig fram i en labyrint hade svårt att komma ihåg vägen när de fått sockerlösning. De råttor som fick både sockerlösning och omega-3-fetter hade lättare att hitta. Forskarna tror att en inflammation i hippocampus är anledningen till att de hade så svårt att minnas vägen. En av forskarna, Scott Kanoski, säger att hjärnan är extra känslig för vad man äter under kritiska perioder av utveckling och att tonåren är just en sådan kritisk period. Under länkar hittar du en artikel från Press Room- Sugar Linked to Memory Problems in Adolesencent Rats.

I boken Hjärnkoll i skolan skriver författarna Martin Ingvar och Gunilla Eldh bland annat

om hur socker påverkar hjärnan och hur det i sin tur påverkar förmågan att prestera i skolan. Där kan man också läsa om hur stressen förvärrar sockereffekten.

Ju mer socker man får i sig desto mer vill man ha. Det är lätt att barnen blir vana vid att både frukost och mellanmål ska smaka sött och gott. Ibland är det svårt att som förälder byta till nyttigare alternativ. I artikeln Dags att dra i sockerbromsen får man del av tips för att skära ner på sockret. Artikeln ligger under länkar.

Det verkar också finnas ett samband mellan högt sockerintag och depression. Forskarna såg att de personer som konsumerade mycket sockrade drycker, vitt mjöl, rött kött och margarin hade 29-41 procent högre risk att drabbas av depression än de som åt mat som inte var lika inflammationsdrivande. Läs mer om Harvard-studien under länkar; Inflammationsdrivande mat kopplas till depression.

I september 2014 presenterade Nature en artikel om att israeliska forskare sett att sötningsmedel påverkar vår tarmflora och det får blodsockret att skjuta i höjden vilket kan leda till typ 2-diabetes. De sötningsmedel man tittat på är sackarin, sukralos och aspartam. Man har tidigare trott att lightprodukter inte ger negativa effekter på hälsan men nu ser det alltså ut som man får omvärdera det. Vad forskarna vid Weizmann Institute of Science i Israel såg var att sammansättningen av tarmfloran förändras men att detta inte sker hos alla och att man utifrån att titta på en persons tarmflora kan se om man drabbas eller ej.

Typ 2-diabetes är ett av våra största hälsoproblem och sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna. Även om detta är en lite studie så anses resultatet intressant. Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, säger ”Vi måste nog omvärdera dessa medel. Den stora frågan, som forskarna också är inne på, är hur det kommer sig att så många överviktiga har svårt att gå ner i vikt, trots att de inte äter socker. Det här skulle kunna vara en förklaring.”

Här kan du läsa mer om sötningsmedel, tarmfloran och typ 2-diabetes. Du hittar också en länk till artikeln Light-produkter kan vara hälsofarliga som publicerades i DN under länkar.

I en studie gjord av amerikanska forskare i november 2014 har man tittat på hur barn påverkas av att dricka energidryck. Drygt 1600 mellanstadiebarn ingick i studien där man såg att de barn som druckit energidrycker hade 66 % högre risk att bli hyperaktiva och ouppmärksamma. Även om mer forskning inom området krävs anser forskarna att sötade drycker ska begränsas för barn. -Barn bör inte dricka energidrycker överhuvudtaget, säger Jeanette Ickovics, en av forskarna bakom studien. Man vet inte heller hur barn påverkas av energidryck men tidigare studier har visat att hjärtrytmen kan påverkas.

Vill du läsa mer om vad energidrycker innehåller och hur det kan påverka oss finns en artikel publicerad i Icakuriren. Så skadlig är en vanlig energidryck heter artikeln som ligger under länkar.

 

 

 

 

 

 

 

Eleverna i den aktuella studien drack mellan noll och sju burkar läsk om dagen.