Pannlob eller reptilhjärna

Bakom pannbenet sitter pannloberna, en i vardera hjärnhalva. Det är den senast utvecklade delen av människans hjärna. Hjärnan har utvecklats genom att lägga till nya delar allt eftersom vi har behövt dem för att anpassa oss och överleva. Från den första hjärnan, som utvecklades för 250 miljoner år sedan har det nya sedan lagts till det gamla, från nacken och framåt och pannloberna är den senast utvecklade.

Vi har alltså kvar allting, från de allra äldsta och enklaste delarna till den senaste utvecklade, pannloben. Den är senast utvecklad hos människosläktet och det är också pannloben som utvecklas sist hos oss som individer. Den anses av de flesta forskare vara fullt utvecklad först vid ungefär 25-års ålder, en del vill sträcka sig så långt som till 30 år.

Pannloben, hjärnans beslutsfattarcentrum som ibland också kallas för frontalloben, styr över impulskontroll, planering, omdöme samt verkställande av planer. Det är pannloben som skiljer oss från djuren och gör oss civiliserade. Den samordnar också andra delar av hjärnan. Efter att ha undersökt hur den normala tonårshjärnan utvecklas har forskare kommit

fram till att pannloben mognar långsamt. Förmågan till framtidsplanering, överblick, sållande av intryck och riskbedömning är alltså inte fullt utvecklad hos tonåringar. Det är skälet till att ungdomar har svårare än vuxna att se framåt och att de också tar onödigt stora risker. Det kan förklara varför unga provar droger eller har oskyddat sex trots att de vet att det är förknippat med stora risker. Man har också gjort mätningar på ungdomar och sett att uppgifter som är förknippade med större belöning utlöser en överdrivet positiv reaktion i hjärnans belöningscentrum. Om man har ett överaktivt belöningscentrum kombinerat med en icke fullständigt utvecklad pannlob så riskerar man att ta större risker när det gäller att söka njutning. Man har också lättare att fastna för snabba belöningar än att ägna sig åt sådant som ger njutning och belöning på längre sikt.

Man tror att den här osynkade utvecklingen av hjärnan beror på att ungdomar förr i tiden skulle ha modet att lämna sin familj och sin by för att hitta en partner och börja sitt eget liv. Hade pannloben varit fullt utvecklad hade de nog blivit kvar hemma i trygghet hos mamma och pappa.

När vi stressar använder vi reptilhjärnan. Vad man menar med reptilhjärnan är hjärnstammen, mellanhjärnan och de äldsta delarna av storhjärnan (bland ingår också lillhjärnan
och Amygdala i det begreppet). Att den lite skämtsamt kallas reptilhjärnan beror på att det är den delen som styr våra mest primitiva drifter. Det är reptilhjärnan som tar över när man är stressad, orolig, deprimerad eller har druckit alkohol. När man är lugn är det pannloben som fattar beslut. Man fattar då beslut utifrån en samlad och analyserad bild och kan då göra kloka val. När man agerar med sina instinkter eller drifter är det reptilhjärnan som styr. Fokus ligger då på det som brukar sammanfattas med de fyra F:en: Försvar, Flykt, Födointag och Fortplantning. När hjärnan fungerar lite sämre, till exempel vid akut stress, extrem hunger, rädsla eller alkoholförtäring tar reptilhjärnan över så att man kan fokusera på överlevnad. Det är alltså inte den smartaste delen av hjärnan som styr när man är stressad eller har druckit alkohol.

Hjärnforskare Katarina Gospic beskriver i artikeln Dags att tänka på hjärnan om hur vi trots kunskap och hjärnans funktion och begränsningar fortsätter att gå emot vad som är bäst för våra hjärnor. Ett exempel hon tar upp är att man trots kunskapen och vetskapen om att konditionsträning gör eleverna bättre på både läsning och matte minskat tiden för idrott i skolan. Ett annat exempel är att många sover för lite trots all kunskap om hur viktigt det är att få tillräckligt med sömn för att må bra och kunna prestera i skolan eller på arbetet. Läs artikeln, som publicerades i DN 21/9 2012, i sin helhet, du hittar den under rubriken övrigt.