I skolan
Psykisk hälsa
Folkhälsomyndighetens rapport “Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? -Utvecklingen under perioden 1984-2014 2018-04-26
Av rapporten framgår att andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige.
Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.
Skolprestation och psykisk hälsa
Analyser från Skolbarns hälsovanor visar att det finns ett samband mellan att känna sig stressad av skolarbetet och psykosomatiska symtom. Andelen 13- och 15-åringar som uppger att de är ganska eller mycket stressade har varierat över tid. 2014 uppgick andelen ganska eller mycket stressade till 49 procent bland flickorna och 29 procent bland pojkarna.
2012 gav SKL, Sveriges kommuner och landsting, ut en skrift, Bra för alla barn – visioner och verklighet. Du hittar en länk till den längst ner på sidan.
I Bra för alla barn har SKL sammanställt rapporter, forskning och utlåtanden kring barn och ungas psykiska hälsa. Syftet var att lyfta fram goda exempel samt dra nytta av slutsatser som gjorts från tidigare satsningar. Några av de saker som kom fram var att man ser att det är bättre att göra generella insatser för alla barn och unga än att rikta insatserna mot enbart riskgrupper. Detta rimmar väl med de erfarenheter jag dragit genom att föreläsa och utbilda både elever, skolpersonal och föräldrar. Det är också skälet till varför Ung livsstilskunskap har tagits fram. Det är ett övergripande undervisningsmaterial som syftar till att ge alla elever från förskoleklass ända upp till gymnasiet kunskap om och verktyg för en hållbar livsstil som främjar psykisk hälsa. Att jobba förebyggande är det bästa sättet att motverka psykisk ohälsa.
Vad som också framgår av SKL:s rapport är kopplingen mellan skolprestation och psykiska hälsa samt framgång i framtida utbildning och yrkesliv. Att lyckas i skolan är en stark framgångsfaktor för psykisk hälsa. Även detta stämmer väl överens med mina slutsatser av möten med 10 000-tals elever runt om i Sverige. Men för att eleverna ska kunna lyckas i skolan behöver de förstå kopplingen mellan livsstil och inlärning. Att sova för lite, ha bristande kost- och motionsvanor och att vara uppkopplad stora delar av sin vakna tid och ibland även under natten gynnar inte på något sätt inlärningssituationen. Ett av de första symptom man kan se av sömnbrist är nedsatt kognitiv förmåga. Det innebär att man till exempel har