I skolan
Psykisk hälsa
Folkhälsomyndighetens rapport “Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? -Utvecklingen under perioden 1984-2014 2018-04-26
Av rapporten framgår att andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige.
Sammantaget är det troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om de ökade krav som förändringarna på arbetsmarknaden medför, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndigheten bedömer därför att den svenska skolan behöver stärkas. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar till en god hälsa.
Skolprestation och psykisk hälsa
Analyser från Skolbarns hälsovanor visar att det finns ett samband mellan att känna sig stressad av skolarbetet och psykosomatiska symtom. Andelen 13- och 15-åringar som uppger att de är ganska eller mycket stressade har varierat över tid. 2014 uppgick andelen ganska eller mycket stressade till 49 procent bland flickorna och 29 procent bland pojkarna.
2012 gav SKL, Sveriges kommuner och landsting, ut en skrift, Bra för alla barn – visioner och verklighet. Du hittar en länk till den längst ner på sidan.
I Bra för alla barn har SKL sammanställt rapporter, forskning och utlåtanden kring barn och ungas psykiska hälsa. Syftet var att lyfta fram goda exempel samt dra nytta av slutsatser som gjorts från tidigare satsningar. Några av de saker som kom fram var att man ser att det är bättre att göra generella insatser för alla barn och unga än att rikta insatserna mot enbart riskgrupper. Detta rimmar väl med de erfarenheter jag dragit genom att föreläsa och utbilda både elever, skolpersonal och föräldrar. Det är också skälet till varför Ung livsstilskunskap har tagits fram. Det är ett övergripande undervisningsmaterial som syftar till att ge alla elever från förskoleklass ända upp till gymnasiet kunskap om och verktyg för en hållbar livsstil som främjar psykisk hälsa. Att jobba förebyggande är det bästa sättet att motverka psykisk ohälsa.
Vad som också framgår av SKL:s rapport är kopplingen mellan skolprestation och psykiska hälsa samt framgång i framtida utbildning och yrkesliv. Att lyckas i skolan är en stark framgångsfaktor för psykisk hälsa. Även detta stämmer väl överens med mina slutsatser av möten med 10 000-tals elever runt om i Sverige. Men för att eleverna ska kunna lyckas i skolan behöver de förstå kopplingen mellan livsstil och inlärning. Att sova för lite, ha bristande kost- och motionsvanor och att vara uppkopplad stora delar av sin vakna tid och ibland även under natten gynnar inte på något sätt inlärningssituationen. Ett av de första symptom man kan se av sömnbrist är nedsatt kognitiv förmåga. Det innebär att man till exempel har
svårt att koncentrera sig, minnas, komma åt sina grundkunskaper, dra slutsatser och se sammanhang. Med den utgångspunkten är det svårt att lyckas i skolan vilket därmed ökar risken för att hamna i psykisk ohälsa.
Hur kan Ung livsstil vara till hjälp och nytta?
Det vi kan se i skolan idag är elever som har svårt att koncentrera sig längre än ett Youtube-klipp varar. De tycker att undervisningen är tråkigt om den inte innehåller snabba ”klipp”, har svårt att komma till lektionerna på förmiddagarna eftersom de inte orkat upp. De har tappat både engagemang, intresse och vilja att delta i undervisningen. Resultaten av det är sämre närvaro i skolan, lägre betyg, färre behöriga till gymnasieskolan, fler avhopp från gymnasieskolan och försämrade resultat i internationella undersökningar som t ex. PISA.
Med SKL:s slutsats, om att skolprestationen hänger ihop med den psykiska hälsan, i bakhuvudet blir man inte särskilt förvånad över att se en ökad psykisk ohälsa hos barn och unga, ökat antal barn och unga med sömnproblem, ökat antal unga med diagnosen depression, ökad förskrivning av sömnmedel, lugnande och antidepressiva läkemedel till barn och unga.
Vill vi ha en ökad psykisk hälsa hos våra barn och unga behöver vi hjälpa dem till bättre skolprestationer. För att göra det behöver vi lära dem hur deras livsstil påverkar inlärningen. Att undervisa elever som inte sovit, inte ätit frukost och som hellre tittar på mobilen än på tavlan är en utmaning även för den bästa pedagog, även i de allra minsta elevgrupper. Nu behöver vi satsa på förebyggande arbete; att utbilda skolpersonalen, eleverna och deras föräldrar i hållbar livsstil för att öka chanserna till god hälsa och optimal skolprestation hos våra barn och unga.
Här följer några citat ur Bra för alla barn – visioner och verklighet SKL 2012 som visar vilka slutsatser de dragit. Längst ner på sidan hittar du hela deras skrift i pdf:format.
Att vända sig brett till befolkningen och informera om livsstil, förebyggande åtgärder, skyddsfaktorer och risker ger större genomslag och bättre resultat än riktade insatser till högriskgrupper, säger Claes Sundelin, barnläkare och professor emeritus, (sid 13)
Med generell insats menas en insats som erbjuds ALLA barn och/eller deras familjer, utan att det finns någon indikation på att något är fel eller oroande. Det finns evidens för att dessa insatser från hälsovård, förskola och skola i ”basen” av en insatspyramid ger gott resultat. Genom att tillförsäkra ett bra utbud av generella insatser, och att dessa verkligen når alla barn, får fler barn det bättre samtidigt som färre barn riskerar att hamna i riskzonen för olika typer av problem. (sid 21)
Det finns evidens för att förebyggande och generella insatser från hälsovård, förskola och skola i ”basen” av en insatspyramid ger gott resultat. Genom att tillförsäkra ett bra utbud av generella insatser, och att dessa verkligen når alla barn, får fler barn det bättre samtidigt som färre barn riskerar att hamna i riskzonen för olika typer av problem. (sid 21)
Aktuell forskning visar ett tydligt samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att lyckas i skolan är en stark skyddsfaktor och här är lärarnas pedagogiska kompetens en nyckelfaktor. (22)
Skolprogram som riktar sig till alla barn och elever i en verksamhet (förskola/skola) och som rör social kommunikation/interaktion, samt trivsel och trygghet med fokus på relationer, delaktighet, ansvarstagande, empati, jämställdhet, konfliktlösning, tolerans, nolltolerans mot kränkande behandling, stresshantering, sunda livsstilsvanor och så vidare är andra exempel på generella insatser. (sid 22)
Flera stora undersökningar har visat att goda skolprestationer är en av de starkaste faktorerna för att förebygga psykisk ohälsa. (sid 46)
De flesta barn och unga vistas dagligen i förskola eller i skolan vilket ger unika möjligheter att arbeta främjande och förebyggande. (sid 89)
Om insatserna på generell och första linjenivå har fungerat tillfredsställande kommer färre barn att behöva hjälp genom specialistinsatser. (sid 99)
Forskning visar att barns möjligheter att klara sig bra senare i livet hänger nära samman med utbildning och hälsa. (sid 102)