Motivation

 

I ett danskt forskningsprojekt framgår att motivation inte är något eleverna har eller inte har, det skapas i skolan. Motivation skapas i elevernas möte med skolan säger Mette Pless, lektor vid Center för Ungdomsforskning på Aalborg Universitet. Hon och hennes kollegor har tittat närmare på just motivation hos ca 1000 elever i årskurs 7-9. Den här texten kommer från en artikeln Sådan bliver elever motiveret i skolan som publicerats i Videnskap dk. är ursprungligen på danska och detta är en direktöversättning. Artikeln i sin helhet hittar du här.

Pless forskargrupp har identifierat fem olika typer av motivation som alla kan vara avgörande för den enskilde elevens motivation:

1. Allmän motiovation – Eleven har intresse för ämnet och vill veta mer.

2. Bemästringsmotivation – Eleven upplever sig kunna lösa uppgifterna och känner lust till att lära mer.

3. Prestationsmotivation – Eleven upplever att en extra insats ger en belöning eller denne höjer sig till en nivå där han/hon får lust att prestera mer.

4. Relationsmotivation – Eleven känner sig som en del av klassgemenskapen och känner att läraren ser och hör honom/henne. Det ger motivation till att delta i undervisningen.

5. Involveringsmotivation – Eleven är med och bestämmer ämnen i undervisningen genom t ex projekt. Det ger delaktighet och lust till att arbeta med stoffet.

Klass och KASAM

Klassens motivation är också av betydelse. I en klass med många motiverade elever sprids motivationen och eleverna vill vara med och lyfta sig. På samma sätt kan låg motivation i en klass “smitta av sig”. När det gäller enskilda elevers brist på motivation ska man alltid fråga sig varför han/hon inte är motiverad att göra uppgiften. Här kan ett enkelt KASAM-test vara till hjälp. KASAM kommer från Aaron Antonovskys begrepp Känsla av sammanhang. Genom att be eleven svara på tre frågor och kryss i på en skala från 1-10 där 1 är inte alls och 10 helt och fullt får vi hjälp att förstå varför elevens motivation brister.

1. Den första frågan handlar om förståelse. Jag förstår 1- 10

2. Den andra frågan handlar om förmåga och resurser. Jag kan 1-10

3. Den tredje frågan handlar om meningsfullhet . Jag vill 1-10

Genom att analysera elevens svar kan vi se i vilket/vilka områden vi behöver hjälpa eleven att komma vidare med uppgiften. Som lärare är det bra att ta för vana att alltid KASAM-testa sina uppgifter för att försäkra sig om att det man ber eleverna att göra är något de förstått, har förmåga och resurser att göra samt ser meningsfullhet i. Här hittar du KASAM-formuläret.