Förebygg

De socioekonomiska effekterna av att inte arbeta förebyggande med barn och ungas hälsa och livsstil är stora för både kommuner, landsting, försäkringskassa, rättsväsende och arbetsförmedling. Den största kostnaden ligger på kommunen, de står för cirka 34%. Landstinget är det tredje största kostnadsstället med cirka 20% av kostnaden.

Stiftelsen Idéer för livet har tagit fram ett verktyg för att räkna ut utanförskapets pris. Det högsta priset betalar individen själv. Idéer för livet har tillsammans med ledande nationalekonomer tagit fram en kalkylmodell för att räkna ut vad utanförskapet kostar för respektive kommun i Sverige. Här kan ni se hur mycket ni betalar för utanförskap i er kommun.

Statistiskt sett kommer 13% av barnen i varje årskull att hamna i utanförskap. Det kan vara arbetslöshet och långtidssjukskrivningar. En människa som fastnar i utanförskap från 20 års ålder till pensionen, kostar samhället mellan 10 – 15 miljoner kronor. Det är summan av alla välfärdskostnader (sjukvård, rehabilitering, omvårdnad, insatser från rättsväsendet,

vårdinsatser etc) plus produktionsförlusten under hela deras vuxna liv. Per årskull blir det en kostnad på 210 miljarder. Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld.

Att jobba förebyggande är således mycket kostnadseffektivt. Tittar man på Idéer för livets kalkylmodell för en kommun med knappt 30 000 invånare så uppskattas kostnaden för utanförskapet till 740 250 000 kr från att barnen fyllt 20 år fram till 65 års ålder. Av de 360 sexåringar som börjar skolan hösten 2014 i den kommunen kommer 47 stycken att hamna i utanförskap. Det kommer att kosta ca 16,5 miljoner per år för den här kommunen. De största kostnadsstället är kommunen med sina 34% av kakan som då får betala ca 5,6 miljoner per år! Tänk vad mycket pengar och framför allt lidande man kan spara genom att jobba förebyggande.

Hör mer om vad nationalekonom Ingvar Nillson och Lena Hök, chef för Hållbarhet och Idéer för livet, säger om utanförskapets pris.

Ändrad livsstil

Flera av våra ledande forskare inom hälsa, sömn och stress är överens om att det bästa och framför allt det första man ska göra för att komma åt sömnproblem, stress och psykiska ohälsa är att jobba med att förändra livsstilen. En ändrad livsstil kan hjälpa många av våra barn och unga att slippa hamna i sömnproblem, stressrelaterade sjukdomar, depression sjukskrivningar och arbetslöshet. Det förebyggande arbetet skall komma in tidigt i barnens liv. Ung Livsstilskunskap är framtaget för att passa barn mellan sex år och upp till övre tonåren.

Samband mellan dator- och mobilanvändande och skolprestation

Barn och unga som fastnar vid dator/mobil på kvällen får ofta för lite sömn. Sömnbristens symptom visar sig i bristande kognitiv förmåga. Eleverna får bland annat svårt att fokusera, minnas och använda sina grundkunskaper. Uppkoppling och tillgänglighet ger stresspåslag och får detta pågå under lång tid kan den påverka hjärnan och dess funktion och struktur. Man kan få mer varaktiga minnesproblem, sömnstörningar och koncentrationssvårigheter. Studier visar att i takt med att datoranvändningen på fritiden har ökat har läsprestationerna sjunkit. Det är framför allt pojkar som blivit sämre på att läsa och det är också de som sitter mest vid datorn.