Betyg och sömn

Sömnforskare  vid Uppsala universitet har tittat på relationen mellan sömnbrist och sömnproblem och underkända betyg. 20 000 ungdomar i åldrarna 12-19 år har fått fylla i ett formulär om sina sömnvanor och skolresultat i årskurs 7, årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet.

De ungdomar som sov färre än 7-8 timmar per natt hade en ökad risk att få underkänt i ett eller flera ämnen. 42% av de som rapporterade sömnproblem angav att de var uppkopplade på natten. Användandet av IKT (Informations – och kommunikationsteknik) pekas också ut som en trolig orsak till sömnbristen hos ungdomarna. Tidigare liknande studier har visat att sömnstörningar, sena läggtider, stresskänslighet och depressionssymptom hos unga kan kopplas till ökad användning av IKT.

Det framkom att 30% av ungdomarna hade sömnproblem. Liknande studier har gjorts tidigare och dessa indikerar att sömnproblem hos ungdomar har nått en epidemisk nivå i vårt moderna samhälle, säger Christian Benedict.

I sin slutsats skriver forskarna att kanske kan man identifiera vilka elever som riskerar att få underkända betyg genom att ta reda på om de har sömnproblem. Eller så är det tvärtom, att de som presterar dåligt i skolan riskerar att få sömnproblem.

Den här studien är omfattande och den visar något vi som jobbar inom skolan sett länge. Tänk om skolan kunde jobba tillsammans med hemmen för att hjälpa eleverna till

godkända betyg. Vi kan från skolans håll inte sätta upp och följa rutiner, det är hemmen som måste ta det ansvaret. Det vi kan göra är att utbilda eleverna i hållbar livsstil. Vi kan få dem att förstå sambandet mellan hur man mår, både fysiskt och psykiskt och hur man presterar, inte minst i skolan. Vi kan också informera föräldrarna genom informationsblad och/eller på föräldramöten. Vi behöver göra en gemensam insats, vi har ju ändå samma mål; Att få eleverna att må bra och prestera så bra i skolan som möjligt.

Vill du läsa sömnstudien i sin helhet hittar du den här.

En studie från Hysing et al 2015 visar att gymnasielever som lägger sig mellan 22.00 och 23.00 har högre medelbetyg än de elever som lägger sig senare. Att inte skjuta så mycket på dygnet på helgerna spelar också in. I studien ingår 8000 elever. “Våra fynd tyder på att tidigare sänggående, och att uppmuntra liknande sömnrutiner under veckan, är viktigt för den akademiska prestationen”, säger huvudförfattaren Marie Hysing i ett pressmeddelande.

Här hittar du en studie gjord i Kanada som visar på samband mellan bristande sömnkvalitet och sämre resultat i matematik och språk.

Här finns en tabell som visar hur sömnbrist påvekar försökspersonerna när de ska lösa problem. De som deltog i studien delades in i fyra grupper. En som fick 9 timmar i sängen, en grupp fick 7 timmar i sängen, en grupp fick 5 timmar i sängen och en grupp fick endast 3 timmar i sängen. Innan studien startade hade alla sovit 8 timmar per natt (B) under en vecka för att ha samma utgångsläge. Under studien (E1-7) ska de lösa problem vid fyra tillfällen per dag och det är deras resultat som mäts och redovisas. Efter en vecka går alla tillbaka till att sova 8 timmar per natt (R1-3). Att sömnbristen påverkar deras resultat är uppenbart. Det som är intressant är att redan 7 timmars sömn ger brister i förmågan att lösa problem. Det är också intressant att titta på hur man återhämtar sig efter en veckas sömnbrist. Studien är publicerad i Principles and Practice of Sleep Medicine.

Skoresultat och framtida möjligheter till högre utbildning, arbete och försörjning hänger ihop. De socioekonomiska kostnaderna är stora för de elever som hamnar i utanförskap. Här kan du hitta ett verktyg som Idéer för livet tagit fram för att beräkna kostnaden för just er kommun.