Skolverket och Skolinspektionen

Här finns utdrag och hänvisningar till både Skolverkets och Skolinspektionen.

Skolverkets rapport Redovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål

Lärande och hälsa går hand i hand –

Att skolan lyckas med hela sitt uppdrag för varje elev är angeläget. Skolan är viktig för hälsan ur ett livsperspektiv. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts, desto sämre är framtidsutsikterna. Forskning visar att det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan studieresultat och hälsa. Goda resultat leder till bättre hälsa samtidigt som god hälsa ger bättre förutsättningar för att nå kunskapsmålen. Det finns även stöd i forskning för sambandet hälsa, hälsobeteende (fysiska aktivitet och nutrition) och skolprestation. I Skollagen beskrivs elevhälsans uppdrag som främst förebyggande och hälsofrämjande samt att det är elevernas utveckling mot utbildningens mål som ska stödjas. Det innebär exempelvis att ge eleverna möjlighet att fokusera på studierna genom att undanröja hinder för lärande, utveckling och hälsa.

Elevhälsans uppdrag att förebygga och arbeta hälsofrämjande och stödja elevens utveckling mot utbildningens mål är fortfarande en av Skolinspektionens vanligaste kritikpunkter i tillsynsärenden. Under första halvåret 2019 granskades 69 grundskolor av inspektionen. 30 av dem, 43 procent, fick nedslag på ovanstående punkt.

Om man uppfyller nedanstående punkter kan man nå framgång i det förebyggande och hälsofrämjande arbete på skolan. Detta skriver Skolverket i sin publikation Uppdrag om det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan.

• Det finns en syn på det hälsofrämjande arbetet som skolans gemensamma uppdrag.
• Alla – eleverna, all personal, skolledning, föräldrar, huvudman, övriga aktörer – förstår och vill bidra till arbetet.
• Hälsoarbetet görs till en grundbult i det systematiska kvalitetsarbetet.
• Både huvudman och skolledning skapar förutsättningar i organisation och resursfördelning för en gemensam hälsofrämjande kultur.
• Ledarskapet är tydligt och engagerat.
• Det finns en samverkan mellan olika professioner i elevhälsan och den pedagogiska personalen.
• Arbetet sker med fokus på att skapa och upprätthålla hälsa och i ett systemteoretiskt och tvärvetenskapligt perspektiv.
• Värdegrundsfrågor är i fokus för arbetet.
• Man utgår från den lokala kontexten och behoven.
• Man utgår från elevernas upplevelser och ger dem möjlighet till reellt inflytande och medverkan redan i planeringsstadiet för insatserna.

Här följer fler utdrag ur Skolverkets rapport:

Slutsatser, sid 3

Skolverket sammanfattar de tre årens insatser med att lärandet i hälsofrämjande skolutveckling alltjämt behöver utvecklas. Genom insatsen har det blivit tydligt att elevhälsouppdraget behöver organiseras utifrån en skolgemensam kultur där betydelsen av ett hälsofrämjande arbete, och detta sätt att tänka och utveckla skolan, behöver genomsyra all verksamhet på skolan. Det hälsofrämjande arbetet behöver också bedrivas systematiskt och långsiktigt för att bli hållbart över tid.

Utvecklingsbehoven återfinns därmed både externt hos huvudmän och rektorer samt internt på Skolverket i arbetet med att stödja skolans sammanhållna uppdrag. De hälsofrämjande perspektiven behöver ingå som en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet och därmed lyftas högre upp på agendan i planering, genomförande, uppföljning och analys. Det tydliga målet är en gemensam hälsofrämjande kultur.

Hälsofrämjande skolutveckling, sid 7-9

Hälsofrämjande skolutveckling används av Skolverket för att beskriva att hälsoarbete i skolan är en del av en långsiktig skolutvecklingsprocess. Det är ett omfattande begrepp då det inbegriper allt arbete i skolan som syftar till att eleverna ska nå utbildningsmålen – att bli motiverade, få lust till lärande, få bra återkoppling på sina uppgifter med mera. Det innebär också värdegrundsarbete för att skapa goda relationer mellan elever och mellan elever och lärare. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Som med all skolutveckling ska man även arbeta strukturerat, systematiskt och kontinuerligt. I det systematiska kvalitetsarbetet är det därför viktigt att följa upp och utvärdera hur till exempel elevhälsans arbetsinsatser skapar möjlighet för eleverna att uppfylla både skolans värdegrunds- och kunskapsmål.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bör omfatta alla elever, men kommer ofta på undantag för att istället riktas mot åtgärder. I den diskursen riskerar skolproblem att skrivas om till individuellt elevproblem som vanligtvis åtgärdas på individnivå.

Skolans gemensamma elevhälsouppdrag

Enligt läroplanerna för de obligatoriska skolformerna, ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

Att se salutogent, tvärvetenskapligt och systemteoretiskt på det hälsofrämjande uppdraget kan ge nya insikter om hur skolans hela verksamhet kan utvecklas. Ett underlag för utformandet av riktlinjerna i det aktuella uppdraget, är behovet av stöd kring hur ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete skulle kunna utvecklas på en skola, vilket även har framkommit bland annat i Specialpedagogiska skolmyndighetens framtagande av stödmaterial för elevhälsa.  Här kan elevhälsans multiprofessionella kompetens möta pedagogernas kompetens. Läraren har även en nyckelroll för elevernas lärandesituation, exempelvis genom att skapa en god dialog och god relation med eleverna. Tillsammans med eleverna kan viktiga bidrag skapas för en så positiv lärandesituation som möjligt, från vardagen i klassrummet till övergripande skolutveckling. Andra yrkesgrupper i skolan såsom måltidspersonal, vaktmästare och lokalvårdare är också viktiga. Att den här samverkan fungerar är särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättningar. Här har huvudmannen och skolledningen en viktig roll när det gäller att fördela resurser och organisera. Även samverkan med andra aktörer såsom socialtjänst och hälso- och sjukvård kan aktualiseras. 

Det är alltså inte bara elevhälsans personal som arbetar med elevhälsouppdraget. De strategier som i Hjörnes forskning har visat sig framgångsrika i elevhälsans arbete är exempelvis att utnyttja hela skoldagen i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete, det vill säga att även rasterna och fritidshemmen ses som viktiga arenor. 

Ett återkommande utvecklingsområde vad gäller det hälsofrämjande arbetet är att det måste kopplas bättre till undervisningen. Ofta organiseras det istället som något särskilt och bildar då en egen aktivitet eller ett eget spår.

Ett aktuellt exempel på hur det gemensamma elevhälsouppdragets hälsofrämjande perspektiv kan anläggas i utbildningen, ges i den nyligen publicerade kvalitetsgranskningen av gymnasieskolans naturvetenskapliga program från Skolinspektionen: Utmanande undervisning för högpresterande elever. Där ges exempel på hur tvärdisciplinärt hälsofrämjande perspektiv kan omsättas i skolan. Undervisningens kvalitet har betydelse för elevernas välmående. Skolan bör upplevas som lustfylld för att eleverna ska prestera bra. Eleverna behöver strukturerad undervisning, tydlighet i instruktioner, förväntningar från läraren och konstruktiv återkoppling. Samarbete i klassrummet, både mellan lärare och elev och mellan eleverna, framhålls som en framgångsfaktor. Även schemaläggningen har betydelse då den t ex kan möjliggöra ämnesövergripande samverkan i syfte att höja undervisningens kvalitet och möjliggöra sambedömning vilket även kan minska arbetsbelastningen. En balanserad arbetsbörda är viktig, där prov och skriftliga inlämningar behöver spridas ut och inte ansamlas inför eller efter lov. Att eleverna främst ska arbeta med skolarbetet i skolan istället för att arbete med det hemma har betydelse både för minskad stress och ökad likvärdighet. Rektor bör ha struktur för analys av undervisningens kvalitet. Elevhälsan kan ge fortbildning för personalen om hantering av elevernas stress. Studie- och yrkesvägledaren kan vägleda eleverna om hur de på olika sätt kan komma vidare med studier och arbete. Skolan behöver därför ha strukturer som bidrar till att lärarna, elevhälsan och annan skolpersonal kan utveckla undervisningen och utbildningen som helhet.

Prestationsrelaterad stress – Skolinspektionen

Otydlighet i undervisningen leder lätt till prestationsrelaterad stress hos de högpresterande eleverna. För att denna stress ska hållas på en rimlig nivå behöver rektor säkerställa att skolan har en helhetssyn och arbetar aktivt för att motverka prestationsrelaterad stress. I detta arbete har elevhälsan en central roll. Skolorna behöver även ha en medvetenhet om de könsmässiga riskerna kopplade till psykisk ohälsa på grund av prestationskrav i skolan. -Utmanande undervisning för högpresterande elever.