I skolan

Tips

Koncentration, fokus och arbetsminne

Beroende på hjärnans kapacitet klarar man att fokusera ungefär 20-25 minuter i taget. De flesta ungdomar har svårt att
hålla sig koncentrerade mycket längre än så. Efter ungefär 25 minuter så tappar man koncentrationsförmågan och reptilhjärnan tar över. Sitter man till exempel och läser läxor eller lyssnar under en lektion så klarar man bara att ta in cirka 25 % av informationen när man jobbar med endast reptilhjärnan. För att återfå koncentrationsförmågan bör man därför ta korta bensträckare, ta en nypa luft eller bryta av med någon typ av övning som involverar kroppen. Gärna något som aktiverar båda hjärnhalvorna. Här hittar du tips på  övningar man kan göra i klassrummet för att få upp koncentrationen igen.

Det kan räcka med bara några minuters fysisk aktivitet för att återfå uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Att införa mer rörelse under dagen kan hjälpa till att få upp resultaten i skolan. Flera studier visar på goda effekter av träning och rörelse när det gäller förbättrade resultat både läsförståelse och i matematik. Både den grå och den vita substansen i hjärnan förändras hos barn som är fysiskt aktiva. I boken Hjärnstark beskriver Anders Hansen om de goda effekterna på hjärnan rörelse och motion har.

Du kan också få tips på rörelser som folkhälsan delat med sig av. Här hittar du pausrörelsekort med bra tips på rörelser man kan lägga in i undervisningen

för att t ex öka inlärningsförmågan, koncentrationsförmågan och uppmärksamheten. Här är deras inspirationsmaterial.

Att jobba med ofokuserade elever i klassrummet

Anna Nygren och Birgitta Sundqvist, som är speciallärare, har tagit fram en lista på saker man kan vara till hjälp när man jobbar med elever som på grund av sömnbrist eller diagnoser har svårt med fokus, koncentration och uthållighet. Kanske kan våra tips vara till hjälp när man känner att man inte når fram i klassrummet.

Ung Livsstil i klassrummet

Ibland är det inte riktigt lönt att fortsätta med den lektionsplanering man gjort. Eleverna är trötta, omotiverade och man får dem helt enkelt inte med sig. Gå in på Ung Livsstil och visa dem filmen där jag pratar med gymnasieelever om sömn. Fråga om de känner igen sig, hur de påverkar dem och hur de skulle vilja att det var. Tillsammans kan ni ta läsa om hur sömnbrist påverkar den kognitiva förmågan. När ni delar kunskapen om hur sömnbrist påverkar skolarbetet är det lättare att prata om hur man får till en livsstilsförändring.

Stresshantering i klassrummet är en av de föreläsningar/utbildningar som brukar återkomma på Anna Nygrens repertoar. Här får man tips om hur man som pedagog kan stresshantera i klassrummet tillsammans med dina elever.

Ett sätt att minska stressen för lärare är att underlätta vid bokningen av utvecklingssamtalen. Med Boka Samtal minskar den administrativa bördan och man kan lägga mer tid och kraft på eleverna. Läs mer om Boka Samtal här.

I oktober 2015 lanserar Anders Hansen och Simon Kyaga en läkarpond. De hoppas väcka intresse för vetenskap med sin nya poddradio. I ett av avsnitten berättar  Moshe Szyf, professor i epigenetik om hur trauman i barndomen eller till och med innan man föds, kan påverka stresskänsligheten och därmed öka risken för psykisk ohälsa. Det kan man lyssna på i avsnitt nummer 3. Läs mer om podden här.

Tipsa era elevers föräldrar om Ung Livsstil. Om de får hjälp att förstå hur de kan hjälpa sina barn till en livsstil som gynnar inlärning blir skolans arbete enklare. Tänk att få elever som kommer till skolan utsövda efter en bra frukost, vilken vinstlott för en hårt arbetande pedagog 🙂

Goda kostvanor hänger ihop med bättre koncentrationsförmåga, bättre kontroll övr det egna beteendet, bättre studieprestationer och bättre psykisk hälsa. Det och många andra kloka saker skriver Lisbeth Iglum Rönhovde i sin bok …OCH FÖR NÅGRA GÅR DET OFTA FEL! Om hjärnan, tonåringar och pedagogisk praktik.

Ska jag tipsa om en enda bok så är det den. Här finns mängder med användbara tips på hur man handskas med elever som har svårt att ta till sig av den kunskap som förmedlas. Man får också enkla förklaringar på vad som sker i tonårshjärnan och hur de påverkar våra elever. Ett absolut måste i bokhyllan hos alla som jobbar med tonåringar. Du hittar den på Adlibris och Bokus.

I september 2014 kom boken Hjärnkoll på skolan. Boken är skriven av Martin Ingvar, hjärnforskare, och Gunilla Eldh, medicinjournalist. Här kan man läsa hur hjärnan funkar och hur den utvecklas och hur man kan använda den kunskapen i sin undervisning. Man kan också läsa om hur eleverna påverkas av de fyra S:en, sömnbrist, stress, stillasittande och socker. Den här boken är ett måste för skolpersonal men kanske ännu viktigare är att få ut den till föräldrarna.

Generation EGO är skriven av Ana Udovic. Hon beskriver den generation som vi nu har i våra skolor, deras curligföräldrar och det samhälle vi alla lever i. Intressant läsning med mycket igenkänning som ger en bra överblick av varför det ser ut som det gör i skolan.

David Eberhard är överläkare i psykiatri och han har ocksåskrivit om både barn, ungdomar och deras föräldrar. Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa är rubriken på en debattartikel skriven av David Eberhard införd i GP 13-12-27. Han nar även skrivit boken Hur barnen tog makten. Läs mer om David Eberhard och det han skriver om.

Helena von Schantz har på sin blogg skrivit Dags att sparka ut föräldrarna i skolan? Utan att fästa någon vikt vid partipolitiken är det en bra text om hur föräldrar både kan vara till hjälp och stjälpa det vi försäker åstadkomma i skolan. Bland annat finns en lathund för föräldrar som vill att deras barn ska bli goda ansvarstagande, empatiska människor som når eller överträffar sina egna kunskapsmål i skolan. Kanske något att ta upp på föräldrarmöten? Du hittar inlägget här.