Aktuellt
Mer skärm, kortare sovtid och sämre prestation
2015-09-17
Nya PISA-resultat har kommit. Denna gång gäller det användandet av IT i skolan. Två slutsatser kan dras skriver TT; 1. mycket IT i skolan ger inte automatiskt bättre resultat och 2. tonåringar som tillbringar extremt mycket tid vid dator på fritiden får problem i skolan. Anders Fredriksson på Skolverket säger att man inte vet om det är själva användandet av IT som påverkar skolresultaten negativt. Det finns ett samband mellan låga resultat och mycket IT-användande i hemmet och skolan men vi vet inte vad som är orsaken eftersom undersökningen inte är utformad att ge svar på det, säger Anders Fredriksson.
Det finns andra studier som kan ge oss en idé om hur skärmanvändning och skolresultat hänger ihop. Sara Thomée vid Sahlgrenska Akademin har tittat på kopplingen mellan hög IKT-användning (informations- och kommunikationsteknik) och sömnproblem, stress och depression och funnit ett samband. Även Christian Benedict nämner skärmanvändning som en möjlig orsak till de sömnproblem hos unga som han identifierat, och som han beskriver “har nått epidemiska nivåer”, i sin studie från september 2014. I en norsk studie från 2013 där man tittat på IKT och sömn hos drygt 10 000 ungdomar påvisas ett starkt samband mellan två timmars skärmtid efter skolan och såväl försenad sömnfas som förkortad sovtid. Man såg att när skärmtiden uppgick till fyra timmar eller mer per dag löpte ungdomarna 49 procent högre risk att insomningstiden skulle överstiga en timme. De tenderade också att få färre än fem timmars sömn per natt. Ju mer skärmtiden ökade desto kortare blev sovtiden.
All den tid som läggs på skärmar tas från något annat och sovtiden verkar vara den som minskar i samma takt som skärmtiden ökar.
”Det vore Moder Naturs största misstag om något vi ägnar en tredjedel av våra liv åt, att sova, inte hade en viktig funktion för kroppen.” Christian Benedict
Sverige har dessutom flest extrema internetanvändare vilka spenderar sex timmar eller mer framför skärmar en vanlig veckodag. Genomsnittet för OECD är 7 procent medan 13 procent av svenska 15-åringarna är extremanvändare. Av dessa är sju av tio pojkar.
För oss som jobbar med barn och unga är det tydligt att sambandet mellan skärmar och förkortade sovtid existerar. Att sömnbrist leder till bland annat dagtrötthet, bristande kognitiv förmåga och koncentrationssvårigheter är uppenbart för alla som verkar inom skolan. Hjärnforskaren Martin Ingvar tar också upp sambandet mellan inlärning och sömn i sin bok Hjärnkoll på skolan. “För lite nattsömn försämrar inlärningsförmågan… Sömnbrist kan bidra till att en elev inte lyckas nå målen i skolan. Koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem beror på något, och det finns inte så värst många tänkbara orsaker att välja mellan.” S 104-106
För mig är det enkel matematik, mer skärm = mindre/sämre sömn = försämrad prestation vilket kan leda till försämrade skolresultat.
En fråga man kan ställa sig är varför det i Sverige finns 13 procent extremanvändare medan snittet för OECD ligger på 7%. En orsak kan vara att vi är ett av de mest uppkopplade länderna i världen och att svenska föräldrar driver på utvecklingen av t ex smarta mobiler genom att köpa det senaste till sina barn. Vi ger dem alltså goda förutsättningar för att surfa dygnet runt. Kanske kan det också vara så att föräldrarna i de övriga OECD-länderna tar ett större ansvar för sina barns skärmanvändning, läggtider och livsstil. Något som påvisats i tidigare studier är ett samband mellan parental set bedtimes (föräldrareglerade sovtider) och bättre hälsa och prestation hos eleverna.
Något att fundera över och att ta upp både i hemmen och i skolans utvecklingssamtal, hälsosamtal och på föräldramöten för att öka medvetenheten kring skärmtid och dess påverkan på både hälsa och resultat.