Kost

I dagens samhälle ser vi det som något naturligt att ha friheten att äta och sova när som helst under dygnet. Datorer och lampor kan slås av och på när som helst. Kroppen däremot kan inte ställas om i en ögonblink! Vi har en medfödd dygnsrtym just därför att kroppen behöver en tempoväxling mellan aktivitet och slitage. Om vi vänder på dygnet stressas kroppen.  Nattro och sömn återställer kroppen och hjärnan. Vi orkar mer och fungerar bättre. Matro gör att vi känner oss mätta och får ny tankekraft. Med mer nattro och mer matro och tror jag att problem med psykisk oro, övervikt och ohälsa minskar. I alla åldrar. Det är är särskilt viktigt att sova och äta tillräckligt under uppväxtåren när kroppen utvecklas och rustas för livet.

Det här säger Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap.

Att ha regelbundna måltider under dagen förebygger ohälsa. Ur ett hälsoperspektiv är det mycket viktigt att hålla kroppens dygnsrytm. Det gör man genom att vistas ute på dagtid och därmed få ljus samt genom regelbundna måltider under dagen. Om man håller mat- och sovklockan kan man förebygga övervikt, depression, stressjukdomar och ämnesomsättningssjukdomar. Du kan läsa mer om det i en artikel av Maria Lennernäs. Där skriver hon bland annat att Dygnsrytmen är ett “ankare” som motverkar kaos i ätandet. Du hittar den under länkar.

En av de viktigaste saker vi kan hjälpa våra barn med är att hålla kroppsklockan. Det gör man genom att ha regelbundna vanor gällande både sömn och mat. Att gå och lägga sig ungefär samma tid och kliva upp samma tid varje dag oavsett om det är vardag eller helg, skola eller lov samt att äta frukost på morgonen, lunch mitt på dagen och middag på kvällen. På så sätt hjälper man hjärnan att upprätthålla en rytm som är i fas med ämnesomsättningen i kroppen och hjärnan. Enligt Maria Lennernäs menar många forskare att en störd dygnsrytm, dvs oregelbundenhet i sömn och matintag, bidrar till den snabba utvecklingen av fetma, typ-2 diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och andra sjukdomar som har med livsstil att göra. Det kan också vara så att dygnsrytmstörningar kan vara en bidragande orsak till en rad sjukdomar samt nedstämdhet och depression.

Frukosten är mycket viktig av flera skäl. När man vaknar så är förråden tömda. Kroppen och hjärnan är inställda på att leta efter mat efter intensiv aktivitet under natten med tillväxt och utrensning. Insulin frisätts för att man ska kunna förbränna den mat som hjärnan förväntar sig att man ska få i sig. Om man äter för lite eller inget till frukost sätter kroppen igång sitt nödsystem för att kunna ge hjärnan energi. Då bryter den ner protein i musklerna och omvandlar det till blodsocker så att hjärnan ska få sin frukost. Den ställer då också in sig på svåra tider vilket innebär att den gör allt för att lagra det man får i sig som fett, samtidigt som suget efter socker och fett blir större. Så frukosten dämpar inte bara hungern utan har effekter för resten av dagen.

Det bästa är att inte äta för sent på kvällen. När man äter sent på kvällen kan det göra att man inte kan somna lika lätt. Helst ska man inte äta efter klockan 18.00 men man ska heller inte gå och lägga sig hungrig. De barn som äter tidig middag och har aktiviteter på kvällen där de rör på kroppen kan behöva en kvällsfika. Det är viktigt att det målet anpassas efter individen. Ett barn som är normalviktigt kan behöva en smörgås eller en banan för att få i sig tillräckligt medan ett barn som har övervikt inte ska öka på sitt kaloriintag på kvällen när ämnesomsättningen är lägre. Lite lättyoghurt, en knäckemacka eller en riskaka och ett glas vatten eller lättmjölk kan räcka.

Det finns studier som visar att frukosten har betydelse för inlärnings och koncentrationsförmågan. Det finns också mat som kan hjälpa hjärnan att tillverka hormoner och signalsubstanser som är nödvändiga för oss. För att kroppen ska kunna tillverka sömnhormonet melatonin och signalsubstansen serotonin måste den ha i sig ett ämne som heter tryptofan. Det finns i bland annat mjölk, banan, kött och spannmålsprodukter.

Att mat är livsnödvändigt vet vi. Vi vet också att vi ska ha i oss mycket frukt och grönt för det är nyttigt för oss. Det är inte alltid vi tänker så mycket på vad vi stoppar i oss och vad det gör för nytta i våra kroppar och hjärnor. Här kan du läsa lite om hur det vi äter kan påverka hur våra hjärnor jobbar och presterar, hur hjärnan väljer vad vi ska äta, hur våra mattider påverkar vår kroppsklocka och om balans mellan matintag och rörelse och mycket annat.

Arely Rivero Diaz, specialist inom barn- och ungdomsmedicin har delat med sig av följande råd till Ung Livsstils användare:

Tjata inte på barnen om att mat är nyttigt och viktigt för att växa. De bryr sig inte om det. Föregå istället med gott exempel genom att själv äta frukter och grönsaker. Servera balanserad och nyttig mat minst 5-6 gånger i veckan och ge barnen frukter och grönsaker varje dag. Barn gör inte som vi säger utan som vi gör.

En fruktsallad kan ibland vara bättre än att ge dem enstaka frukter. Grönsakerna är bra att ha separat i varierande färger. Små broccoli kan bli en favorit om de accepterar att smaka på en liten blomma varje dag. Det tar 21 dagar att gå från hatad (grönsak eller frukt) till accepterad men bli inte förvånad om den  sedan blir en favorit. Lycka till!